Greg Hancock: ”Jag nyper mig i armen varje dag”

I dagens intervju kollar vi hur läget är med en av sportens största profiler genom tiderna, Greg Hancock. Förarkarriären är över sedan några år tillbaka även om speedwaysporten fortfarande är en stor del av hans liv.

När jag ringer Greg är det snart läggdags här i Sverige, för honom är det mitt på dagen i Kalifornien. Det här är en intervju som jag sett fram emot länge med en av sportens största genom tiderna. Det går inte att ta miste på den fyrfaldige världsmästarens passion för sporten han ägnat stora delar av sitt liv åt.

Greg satt första gången på en speedwaycykel när han var sex år gammal, intresset kom från hans pappa.

– När jag var liten så tog pappa med sig familjen för att titta på speedway här i Kalifornien. Jag tycker att det var kul från första början. När jag såg att det fanns juniorspeedway så ville jag också ha en cykel. Jag och mina kompisar lekte speedway hela tiden med våra vanliga cyklar och sparkcyklar när vi var på stranden och hemma på gatan. Jag började sedan tävla när jag var nio år, säger Greg Hancock.

Greg är utan tvekan en av de mest framgångsrika förarna genom tiderna. Han berättar vad han tror tog honom så långt i sin karriär.

– Jag älskar verkligen att köra speedway, det har varit hela mitt liv. Man måste jobba väldigt hårt och målmedvetet. Jag har alltid haft bra förebilder och ett bra team runtomkring mig som har hjälpt mig att vara motiverad. Du måste vara hungrig, målmedveten och hålla dig skadefri. Speedwayen för mig har både varit mitt liv och en karriär. Jag älskade att resa runt i världen och träffa nya människor hela tiden.

Greg hade en väldigt lång karriär, när det var dags att runda av var han nästan 50 år gammal. Han ser tillbaka på karriären med glädje.

– Hela karriären har varit så spännande, vilket liv jag har haft. Jag har många väldigt bra minnen, jag har gjort väldigt mycket roliga grejer. När jag tänker tillbaka på det finns det ingenting jag ångrar. Jag nyper mig själv i armen varje dag.

1997 blev Greg världsmästare första gången. Därefter tog det 15 år innan han 2011 blev världsmästare på nytt, sedan vann han även 2014 och 2016. Greg berättar vad han tror att det beror på att det dröjde 15 år mellan den första och andra VM-titeln.

– Det är svårt att svara på, jag ville vinna hela tiden men man måste fråga sig hur mycket vill jag vinna? Jag var inte lika hungrig i några år. 2009 kom hungern tillbaka på riktigt och jag började jobba hårdare med min cykel. Det var den största grejen för mig. Det fungerade bra för mig när jag började ta fram egna grejer att åka på. Man behöver inte åka på samma saker som alla andra. Jag tog kontakt med några ingenjörer och det fungerade bättre och bättre. 2011 började jag köra speedway igen på riktigt.

Alla VM-titlar är speciella för honom på olika sätt.

– Den första var viktig för mig, jag ville verkligen bli världsmästare som Burce Penhall blev på 80-talet. När jag väl blev det kände jag bara wow, det var viktigt för mig. 2011 kändes ännu bättre, jag hade ett helt annat liv med fru och barn och andra sponsorer. 2016 var speciellt eftersom att jag var 46 år gammal, ingen har varit äldre när de blivit världsmästare och jag vet inte när det kommer hända igen. I mitt huvud är jag fortfarande 25. Börjar jag tänka att jag är gammal så blir jag gammal.

Det blev en lång karriär även på de svenska banorna. Greg hyllar den svenska speedwayen.

– Det var fantastiskt, jag älskade att köra i Sverige. Alla banor var så bra och det var hög säkerhet, mycket bättre än vad det var i Polen och England i början. Det var avslappnande att köra i Sverige när man visste att säkerheten och banan var bra. Jag har alltid gillat att köra i Sverige mest av allt.

Även om han inte tävlar längre så är speedwayen fortfarande en stor del av hans liv. Idag arbetar han bland annat med Sparta Wroclaw i den polska högstaligan som för övrigt vann guld 2021.

– Det är fullt upp, jag jobbar lite här i USA med några projekt och jag jobbar med Wroclaw i Polen. Jag åker fortfarande mycket, testar grejer och ger råd åt förarna. Jag funderar på att tävla igen men det kommer inte bli någon comeback haha.

Greg berättar mer om sin roll i Wroclaw.

– Jag är coach för de yngre förarna framförallt. Jag hjälper även Janowski, Tai och Artem, jag har bra relation med dem. De kan diskutera saker med mig, de förstår att jag vill deras bästa. Jag ger tips om jag tror att jag kan hjälpa dem. Jag jobbar mycket med unga killar som Dan Bewley och Gleb Chugunov. Det är en fördel att jag kan hoppa upp på cykeln och visa vad jag menar. Jag har ett treårskontrakt där jag ska börja det andra året nu. Det känns väldigt roligt.

Slutligen ber jag Greg ge sin syn på sportens framtid i Sverige. Svaret är någonting jag hoppas kan bli verklighet.

– Polen har blivit ett väldigt stort och mäktigt land i speedwayvärlden. De erbjuder bra kontrakt med mycket pengar, de vill inte att deras förare ska köra i så många andra länder och riskera att bli skadade. Det gör att många förare försvinner från sina ligor i hemlandet. Jag tror att Sverige behöver ta tillbaka sina gamla storförare som kan hjälpa till att få fram nya svenska förare. De behöver bygga upp sina ligor med svenska förare, framförallt i Allsvenskan. Låter man förarna utvecklas kommer det se bättre ut inom fem år. Det tar tid men det skulle vara viktigt att få tillbaka Tony Rickardsson och Peter Karlsson för att hjälpa förarna att drömma stort, avslutar Greg Hancock.

Adam Holman
Foto: Erik Kruse

Jag skulle uppskatta oerhört mycket om alla läsare ville stötta sidan med tio kronor i månaden. Arbetet med sidan medför en del utgifter och jag lägger mycket tid på den. Hjälpen från er läsare är ovärderlig och mer eller mindre nödvändig för att det ska gå att lägga ner tid på detta. Tack på förhand! Swish: 123 090 82 36