Det här är inte en politisk sajt och vi tar givetvis inte ställning åt något håll. Men det är svårt att inte se likheter kring hur tongångarna inom speedwayen börjar likna politiken.
Svensk politik är på många sätt en lekstuga. Man lyssnar inte på förslagen utan man lyssnar på vem som sa det. Man har bestämt sig redan innan. Att vissa partier inte har något bra att säga, och då struntar vi i det.
Även om det denna gång faktiskt var bra sagt.
Samma sak kan jag se när ledare i speedway kritiseras i olika forum. Kritiken bygger inte längre på vad de sa, utan vilka de är.
Anders Fröjd är till exempel en gnällgubbe, även de gånger han faktiskt har bra poänger. Jerker Eriksson ogillar svenska förare bara för att de körde riders för tre år sedan. Hur han motiverar årets satsning är det ingen som lyssnar på.
Låt mig gissa att Rikard Klings förslag en tid framåt kommer mötas av gliringar och syrliga kommentarer kring hans pikar mot Morgan Andersson, istället för att bemöta hans påståenden.
Nu har inte speedwayen som uppdrag att ansvara för Sveriges bästa – tack och lov.
Men visst blir det ett ganska tråkigt tonläge när det i alla kommentarsfält ska handla om personen som sa något, istället för vad man faktiskt sa.
Där kan två så olika områden som speedway och politik faktiskt enas.
Och det vore rätt skönt att bli av med det på båda ställena.
Adam Holman
foto: Erik Kruse
