Speedway – en älskvärd sport som ibland får en att känna sig alldeles skakig

De flesta dagar är speedway någonting fantastiskt. En älskvärd sport som ger oförglömliga minnen. De senaste två dagarna har den dock varit någonting helt annat.

- Annons - - Annons -

Det är svårt att inte älska speedway, allt som oftast är det underbar sport. Det är förhållandevis få förare, de är tillgängliga och lätta att bygga en relation till. Det är spännande, dramatiskt och det går att grotta ner sig precis hur mycket man vill i statistik och olika regler.

Många av de sakerna gör också att det blir otroligt tungt, jobbigt och skakigt när någonting likt det som hände med Tai Woffinden händer. Under lördagen pratade han om en återkomst till Ekstraliga till 2026 och en återkomst till GP-serien. Ett knappt dygn senare ligger han allvarligt skadad på sjukhus.

Att sporten går till såhär är inget nytt, men varje gång det händer allvarliga olyckor så påminns man om baksidan som vår kära speedway har.

Vad som är härligt att se mitt i allt mörker och oro är hur fint speedwayfamiljen enas när något sånt här otäckt händer. Oavsett klubbtillhörighet, eller rivalitet så enas alla och tar hand om varandra.

Det kan låta självklart, men det är ändå någonting vi ska vara stolta över.

Att försöka se på speedway med glädje just nu är inte lätt. Allting har naturligtvis kantats av den otäcka olyckan som Tai Woffinden råkat ut för.

Men jag hoppas naturligtvis på positiva besked från Polen. Och att det dröjer lång tid innan vi igen behöver påminnas om hur brutal och hemsk sporten kan vara mellan varven.

Och sist men inte minst. Krya på dig Tai!

Adam Holman
foto: Erik Kruse
Vi skulle uppskatta oerhört mycket om ALLA läsare ville stötta sidan med tio kronor i månaden. Arbetet med sidan medför en del utgifter och vi lägger mycket tid på den. Hjälpen från er läsare är ovärderlig. På sikt avgör det om sidan hamnar bakom betalvägg eller inte. Tack på förhand! Swish: 123 090 82 36