För att läsa artikeln måste du vara prenumerant och inloggad
Speedway är en riskfylld sport, det kan nog de flesta enas om. Många skulle säkert hålla med om att man genom att konstatera det också borde ha så höga krav på säkerhet som det bara går.
En som är engagerad i frågan är Morgan Andersson, han är upprörd över hur det sköts i Polen.
– Det är så mycket som är galet med det här, säger han till Speedwayfans.se.

Morgan Andersson har ett gediget CV som ledare inom speedwayen. Han har under de senaste cirka 30 åren jobbat i klubbar och har dessutom i tio av dem varit förbundskapten för det svenska landslaget.
Då hinner man se en hel del.
En av sakerna som Morgan Andersson har reagerat på när han varit runt är hur säkerheten bakom luftstaketen ser ut i Polen, jämfört med Sverige.
– Luftstaketen är det bästa som har hänt säkerhetsmässigt inom sporten, men det har fortfarande glömts bort vad man sätter upp det på, bakom.
Och det går inte att ta miste på hans engagemang för att diskutera de här frågorna.
– Det är så mycket som är så galet med det här, säger han.

Men vi ska börja med att reda ut hur säkerheten bakom luftstaketen ser ut i Sverige, innan vi kommer in på vad som inte fungerar i Polen.
– Vi har de klart säkraste banorna vad gäller staket i kurvor och även på rakor. Vi har nätstaket bakom luftstaketet, tre vajrar och det är inte överdimensionerat. Bakom har vi en rund stolpe och även ett däck som tar upp energi.
Det gör att det är så säkert som det kan bli om man dundrar in i det.
– Nätstaketet flyttar på sig och tar upp energi. Jämför man med Polen och Danmark där det är ett solitt trädstaket med en fyrkantig stolpe som är så överdimensionerad så att det är för en lastbil att köra in i. Kör du in i ett sådant luftstaket blir det en trampolineffekt av det.
– På vissa banor i Danmark har man satt på något typ av material på trästaketet för att dämpa lite, men jag hoppas att man kan gå längre än så.
Morgan kommer in på den otäcka kraschen där Gnieznos unga förare, Patryk Budniak, flög över sargen och fick sig en ordentlig flygtur innan han landade på ett ambulanstak.
– Man vill knappt prata om smällen i Gniezno. Luftstaketet blir som en trampolin. Jag såg att ett videoklipp efter hur det såg ut bakom staketet, det var obefintliga skador trots en sådan högfartskrasch.
I Wroclaw exempelvis har man en utfart för traktorer i kurvan. Där skadades Jack Holder i samband med GP-deltävlingen. Morgan hade gärna sett att man flyttat ut den in-och utfarten till ingången av kurvan istället då det inte är några läktare just där.
– Det är min personliga åsikt, men man skulle ha infarten där man kör in med traktorer i ingången istället. Självklart finns det inga garantier att han inte hade brutit sig ändå, men de hjälper ju inte att ha en grind placerad på det stället som det är nu.
– Du kan titta på olyckan med Bastian Pedersen för någon vecka sedan där han gick i på rakan. Staketet är precis stumt och rör sig inte någonting.
– Eller varför inte 250-föraren på SGP3 i Wroclaw. Han flyger ju för fan nästan in på innerplan efter att ha varit i luftstaketet.
Ett annat problem är när luftstaketen flyttas på innan föraren hamnar i det.
– När en luftkudde punkteras och föraren och cykeln kommer efter är det ju sällan man ser att det är någon skada på på trästaketen Det beror enligt mig på att det är överdimensionerat. Ta Jaroslaw Hampels krasch 2015 där han bröt lårbenet där cykeln tog luftstaketet och han hamnade i trästaketet. Där en av många olyckor där att nätstaketet hade hjälpt att ta upp energin.
I dag är Andersson som bekant lagledare i Dackarna, men när han jobbade internationellt har han vid flera tillfällen försökt höja säkerheten.
– Jag har varit förbundskapten ett antal år och påtalat det här med staket för mängder av höjdare i PZM och även internationellt. När jag är på internationella tävlingar och tar i staketet så rör det sig i stort sett aldrig och det får en att tänka till.
Upplever du att någon lyssnade?
– Nej, eftersom att ingenting har hänt.
– Jag sitter inte på någon FIM-licens längre och känner att det kan vara läge för lite free speech när ingenting händer
Att det inte händer någonting förvånar Andersson.
– Jag fattar inte hur de inte kan göra någonting åt det här efter så många år. Jag får inte in det. Man sätter ju en kurva på en eftermiddag, på 6-8 män.
– Det är out of control, jag vill återigen poängtera att jag inte säger att alla hade klarat sig utan skador, men det hade definitivt kunnat vara säkrare.

Att det är mycket smällar beror enligt Andersson på flera saker än bara staketet. Men klart är i alla fall att Sverige är betydligt längre fram i frågan om säkra staket.
– Vi ligger hästlängder före när det gäller staketfrågan. Det är ju skillnad att åka in i ett nät än ett överdimensionerat trästaket med järnstolpar.
Oviljan som finns inom FIM kring att lösa frågan förvånar Andersson.
– Jag tycker det är brist på respekt för förarna. Det finns de som har betalt för att lösa det här och bestämma det här. Det här är inte kostsamt och det finns ingenting som motiverar det. Om det är så, så vill jag gärna höra den motiveringen.
Från Polens håll hör man ofta att de inte vill att deras förare ska köra utanför Polen då det leder till ökade skaderisker.
– Vi har misslyckats med banor ibland i Sverige, visst är det så. Men räknar man antal skador kring hur många som skadat sig på grund av trästaket bakom luftstaketet kontra banor så vinner de med hästlängder.
– Vi vinner matchen om staketen på knockout.
Det är inte bara Polen, eller Danmark som har för bristfällig säkerhet bakom lutstaketet enligt Andersson.
– Det är likadant med alla jävla kval som körs nere i södra Europa. Varför sätter man inte krav från FIM, det kan du ju fråga Armando Castagna om. Är det någon som analyserar det här? Hur många gör sig illa eller skadas på grund av detta.
Speedwayfans.se. har varit i kontakt med Armando Castagna som är FIM Race Director. Han har huvudansvaret för säkerheten.
– Jag kommenterar inte vad Morgan Andersson säger eller tänker. Jag låter honom prata och prata, skriver han i ett mejl.

På frågorna om säkerhet väljer han dock att kommentera.
– Jag säger inte att Sverige har bättre luftstaket eller staket än andra länder. Men ja, jag kan bekräfta att Sveriges system redan är optimalt.
– Vad gäller staketen har FIM Track Racing det senaste decenniet och för några år sedan förbättrat säkerheten kring luftstaketen med de internationella förbunden. Vi har även börjat förbättra säkerheten med staketen överallt där vi håller VM-tävlingar.
– Från och med 1 januari 2028 kommer de som inte har flexande staket att få några VM-tävlingar.
– Därefter är det upp till varje nationellt förbund att följa de rekommendationer vi har.
Svar på frågor kring hur Armando Castagna ser på säkerheten i Polen, varför inte alla länder använder samma system som i Sverige och varför FIM inte ställer hårdare krav uteblir.
Adam Holman
foto: Erik Kruse


Jag försöker att prenumerera men finner inte på hur man gör och vad kostar det ?