På två säsonger försvann tre av våra största profiler

Svensk speedway, världens näst bästa liga. Vi har förmånen att ha många duktiga förare som vill vara en del av vår fina Elitserie eller Bauhausliga som det numera heter. Svensk speedway är just nu lite av ett generationsskifte. Vi ser förare som är runt 25-30 årsåldern ta för sig mer och mer. Förare som Kim Nilsson, Oliver Berntzon, Pontus Aspgren och Jacob Thorssell har alla höjt sig några nivåer de senaste säsongerna. Det är positivt och självklart viktigt för sporten. Vad som är mindre roligt är det faktum att tre av 2000-talets bästa svenskar har tackat för sig i Elitserien. Andreas Jonsson försvann efter säsongen 2019 då han bestämde sig för att avsluta en mycket framgångsrik karriär som innehöll bland annat Lag-VM guld och individuellt VM silver. Självklart var Jonsson saknad på ovalerna 2020 även om det var glädjande att höra hans röst från kommentatorsplats. 

Fredrik Lindgren gjorde som Jonsson, han lade förvisso inte av med speedway men han valde att lämna Elitserien. Lindgrens anledning till det var att han ville satsa på GP-serien, och inte kommer vi väl att klandra honom för det om vi åter skulle få en svensk VM guldmedaljör? Frågan är om Lindgren kommer tillbaka till svensk speedway? Man kan inte blunda för att det är tråkigt att vi inte längre ser vår bästa svenska förare varje tisdag.

Antonio LIndbäck avslutade 2020 en framgångsrik karriär. I sina bästa stunder fanns det ingen som slog honom. Däremot kunde vem som helst slå honom när han inte var på åkhumör. Antonio var tyvärr för ojämn för att bli världsmästare men han var en fröjd att se när han var i form. Han lämnar en enormt tomrum efter sig, inte minst för Masarna.

Under 2020 fick vi även säga adjö till Motalasonen Jonas Davidsson. Jonas var även han med och körde Lag-VM och var närmast oslagbar för Piraterna hemma på Dunteberget. Jonas vann fyra lag SM-guld varav två med Piraterna. Jonas vann även tre individuella SM-silver. Jonas kommer bli saknad och lämnar ett stort tomrum i Piraterna.

Hade någon för fem år sedan sagt till mig att vi skulle vara utan våra tre bästa svenskar i Bauhausligan om fem år då hade jag varit orolig. Faktum är att jag inte är det nu, klart att det är tråkigt att tappa profiler men rent kvalitetsmässigt känns det som att vi är på en nivå där vi ändå kan hantera det hela. Det är mycket spännande att vi har fått fram många nya talanger och väldigt glädjande att de som kört ett bra tag i Bauhausligan nu har hittat nästa nivå.
Adam Holman

Bild: Erik Kruse