Tankar om Bauhausligan 2021

Tiden går och om några månader är det äntligen dags för Bauhausligan 2021. Iallafall om allt går som det är tänkt. Är det någonting man har lärt sig under det senaste året så är det allting är preliminärt och tyvärr inte allt för sällan har vi fått markera våra kalendrar med texten inställt. Självklart har inte speedwayen varit något undantag. Jag är i glad att vi fick se en Elitserie 2020 även om det blev en kort säsong, lite färre stjärnor och ingen publik på läktaren. Jag tror det betydde mycket för sporten att vi fick synas i media och inte minst så fick våra svenska förare en liga att köra i med bra motstånd när Allsvenskan inte kom till start. Innan jag helt stänger 2020 och blickar framåt vill jag bara hoppas att ingen klubb förköpte sig, tyvärr har ju klubbarna en tendens att göra det och inte var 2020 en mindre risk i och med tomma läktare. Jag läste att Vetlanda ser ut att ha problem, vad de innebär får tiden visa. Självklart hoppas jag det löser sig och att det var den enda klubben vi behövde läsa någonting sådant om på länge.

Nog pratat om 2020, fjärde maj är alltså tanken att det återigen ska svängas vänster på landets speedwayovaler. Det ska bli otroligt kul att se, det känns som att klubbarna än så länge har hittat en bra nivå. Med några undantag känns det som klubbarna har tänkt till, behållit de utländska förarna som tillfört någonting samtidigt som man tillsynes även detta år kommer ge unga svenska förare chansen. Det känns rimligt att sänka nivån lite jämfört med 2019 men samtidigt kul att vi får återse ytterligare några världsstjärnor .Jag tycker det är bra att man håller fast vid det körschemat som var 2020 då det möjliggör för unga förare att kastas in i hetluften. Att ha en svensk ung förare som nummer sju är ingen stor risk när de inte behöver köra några heat om matchen är jämn. Däremot är det ett ypperligt tillfälle att ge dem några heat om matchen redan är avgjord. Det är även positivt att väst sex går till en svensk kille.

Lagen värvar intressant, några lag är helt klara medans andra har en hel del kvar att göra. Att det återigen är 9 lag som kommer till start är bra för sporten. Självklart hade 10 lag och fulla omgångar varit att föredra men jag är av åsikten att det är bra att så många lag som möjligt kan bedriva Elitserieverksamhet. De lag som jag tycker ser starkast ut i nuläget är Smederna, Västervik, Indianerna och Lejonen. Jag grundar det på att jag tycker att de lagen har en bredd. Dackarna bygger intressant men kommer vara extremt sårbara. Framförallt på svensksidan. Jacob Thorsell vet alla vilken nivå han håller men bakom honom är det orutinerat. Dackarnas svenska ungdomar håller förvisso hög nivå men det är alltid lite ojämnt när man är ung. Därför är jag aningen skeptisk till att bara ha en svensk senior kontrakterad. Om Thorsell dessutom blir skadad då ser det riktigt tufft ut. Att Dackarna tappar Oliver Berntzon lär enligt mig bli extremt svårt att ersätta och han kommer säkerligen vara saknad på Skrotfrag Arena.  På plussidan hos Dackarna är att man behåller Maciej Janowski, Frederik Jakobsen och Jacob Thorsell. Man får dessutom in Rasmus Jensen som visade vad han gick för 2020, och en världsstjärna i Jason Doyle. Kanske är det största glädjeämnet  ändå att man får in en otrolig ledare i Mikael Teurnberg. Dackarna kan bli lite fågel eller fisk men ska bli väldigt spännande att följa. 

Indianerna har byggt ett lag som på pappret ser starkt ut, man behåller stora delar av laget och plockar in Adrian Gala och Matias Nielsen. Gala såg stundtals riktigt snabb ut i Bauhausligan 2020 och kan säkert bli en tillgång för Kumlalaget. Roligt är att man satsar på lokala förmågor och har hela sex stycken lokala förare kontrakterade. 

Västervik tycker jag har fått ihop ett giftigt lag fast man tappade Jack Holder och Jason Doyle. Man har byggt ett brett lag med bra Svensksida. Linus Sundström har hög kapacitet och kan höja sig en nivå om han inte har känningar av skadan. Anton Karlsson har även han utvecklats till en stabil poängplockare. Det som enligt mig gör västervik till en favorit till guldet är bredden tillsammans med spetsen från Artem Laguta, man har många förare som håller ungefär samma nivå och är därför inte så sårbara när det gäller skador.

Som sagt Smederna är tillbaka och de är som vi blivit vana med de senaste säsongerna ute efter guldet. Här satsar man på i mångt och mycket förare som kört eller åtminstone varit kontrakterade i klubben tidigare. Kul för ligan också att en förare som Grigorij Laguta återkommer efter några säsongers frånvaro. Pontus Aspgren är en stabil svensk förare och i Joel Kling finns en hög kapacitet om allt stämmer. 

Vetlanda har också ett starkt lag men där återstår att se vad som händer med ekonomin. en förutsättning för att Vetlanda ska gå långt är att Peter Ljung kommer igång som vi vet han kan och att man kan ha Bartosz Zmarzlik på plats. Svensksidan är bra och inte speciellt sårbar.

Rospiggarna, Masarna och Piraterna är svåra att säga så mycket om då de har en del platser kvar att fylla. Piraterna rättar mun efter matsäck och fick ett stort hål att fylla när deras svenskida tappade ytterligare en förare i form av Jonas Davidsson. Positivt för östgötarna är att man får in Thomas H Jonasson. I övrigt har man ett lag som för tillfället inte lär ha med guldstriden att göra. Rospiggarna har fått hem en duktig förare i Kim Nilsson, dessutom behåller man Timo Lahti och värvar Patryk Dudek.Kan bli starkt men svårt att säga då jag inte vet riktigt hur laget kommer se ut. Masarna har fått tunga avbräck och av guldlaget 2020 blir det inte mycket kvar. Tungt att Antonio Lindbäck slutar och givetvis tungt att tappa Kim Nilsson som tillsammans kanske utgjorde elitseriens vassaste svenskpar. Positivt att Smolinski ser ut att vara hel igen och att Hellström Bängs stannar. Man ska även komma ihåg att mycket kan hända i dalalaget och att de släpper nya förare i dagarna.

Lejonen har behållit i stort sett samma lag. Det som är förändringen är att GP föraren Oliver Berntzon som har Lejonen som moderklubb är tillbaka i laget efter fem år. Man lyckades även behålla Robert Lambert som 2021 ska köra GP. I och med att man fått behålla de svenskar som representerade klubben mest i Bauhausligan i år samt fått hem en till förare med lokal anknytning i Oliver Berntzon ser svensksidan riktigt stark ut. Frågan är om inte det är det mest positiva för Lejonen som ibland kritiserats hårt i media för att ha för få svenskar.

Allt vi kan göra nu är att hoppas på att lagen kommer till start med de lag som det är tänkt och att vaccineringen går bra så att att vi får ta emot publik på arenorna. Bara vi kommer igång är jag övertygad om att vi har en bra liga att se fram emot. Det är mycket ovisst och det ska bli kul att se en jämn serie där förhoppningsvis alla slår alla. Jag hoppas klubbarna tar sitt ansvar, både när det gäller ekonomi och att låta de svenska förare som förtjänar en plats få vara med och köra.

Adam Holman

En kommentar

  1. Innan jag läste artikeln hittade jag Piotr Pawlicki hos Masarna. trist för Masarna att de inte fick Ludvig Lindgren, då hade Hellstöm-Bängs kunnat börja i väst 6 och Lindgren kört ordinarie. Sedan hade de kunnat byta västar. Nu blir det troligen Emil Millberg i väst 6. Vetlanda speedway deklarerar att de ska köra med 4 svenskar Då får Ljung, Palovaara två av västarna 1-5. Hjelmland får väst 6 och Alexander Woentin v7. Lyager hamnar utanför laget. Detta gör att jag tror Dackarna blir ett av lagen till semi, tillsammans med Eskilstuna Smederna, Kumla Indianerna och Västervik Om kvartsfinalplatser blir det Rospiggarna, Lejonen, Vetlanda och (Masarna beroende vad de får in) Piraterna rättar mun efter matsäcken!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *